Retroporslin på topplistan

Orangeblommigt, hippiemönstrat och brunmurrigt – det har blivit rätt med retro. Porslin från 1960- och 70-talen klättrar uppåt på våra topplistor, vilket också syns på priserna. Serviser med ovanliga mönster säljs dyrt, men än finns också mycket prisvärt. 

Det länge funnits ett stort intresse för porslin från 1950-talet. De lekfulla och färgglada mönster som skapades av de stora formgivarna vid Gustavsberg och Rörstrand säljs till höga priser på auktion och i antikhandeln. Men nu börjar även intresset för porslin från det sena 60-talet och 1970-talet öka markant. 

Inledningen av 1960-talet fortsatte i samma anda som 1950-talet med abstrakta former och mönster i kombination med glada färger. I mitten av decenniet fick intresset för mer rustika serviser genomslag. Många serviser började tillverkas i stengods och lekfullheten i dekorerna ersattes med allvarsamt dova toner. Till dessa hör exempelvis Vieta (1964–1977) av Carl-Harry Stålhane, Maya (1965–1979) av Marianne Westman och Coq (1966–1977) av Stig Lindberg. 

Den ekonomiska kris som drabbade Sverige under 1970-talet slog hårt mot de inhemska industrierna, porslinsindustrin var inget undantag. De flesta av de konstnärer som varit porslinsnäringens kreativa ryggrad blev uppsagda, vilket märks i många gånger fantasilösa och stereotypa upprepningar i dekor och form. En vanlig servisdekor på 1970-talet var en eller flera färgband runt tallrikens brätte som ibland ackompanjerades av en fylld cirkel på spegeln. Nedskärningarna märks även i att de handmålade dekorerna minskar drastiskt och ersätts med färdigtryckta mönster som Rätt mat hela dan av Sven Jonsson och Grafisk bukett av Calle Blomquist. 

Starkt konstnärsstall på Gustavsberg

Med marknadens starkaste konstnärsstall kunde Gustavsbergs Porslinsfabrik bemöta den explosionsartade efterfrågan på nya moderna serviser och prydnadsgods som uppstod på 1950-talet. Till redan etablerade namn som Wilhelm Kåge, Berndt Friberg och Stig Lindberg inkluderades namn som Lisa Larson, Bibi Breger, Karin Björquist med flera. 

Stig Lindberg som hade varit oerhört produktiv och framgångsrik under 1950-talet fortsatte i samma takt på 60-talet och radade upp serviser med egensinniga geniala dekorer; Berså (1960–1974), Prunus (1962–1970), Pynta (1962–1965) och Linnea (1965–1970) för att nämna några. En frisk fläkt i slutet av 60-talet var Stig Lindbergs tidigare elev på Konstfack, Margareta Hennix. 

Gefle domineras av Ringström

På Gefle Porslinsfabrik anställdes Helmer Ringström redan på 1940-talet och han kom att stanna fram till fabriken lades ned 1979. Under denna period skapade han mer än 70 dekorer, från långköraren Hellas (1942–1974) till Marta (1977–1979). Många av dem gjordes på servismodellen BD med rundad kvadratisk form som skapades av Sven-Erik Skawonius och för många är synonymt med Gefleserviser. Framstående designers utöver Ringström under denna period var Kjell Blomberg, Dorothy Clough, Lillemor Mannerheim samt inte minst Berit Ternell. 1966 skapade Ternell en av fabrikens bäst säljande serviser genom tiderna med den blåskimrande Kosmos (1966–1977). 

Jordnära och rustikt från Rörstrand

Efter andra världskrigets slut hade konstnärs-staben på Rörstrand utökats med namn som Hertha Bengtson och Marianne Westman som skulle få stor betydelse för verksamheten. Sedan tidigare fanns Carl-Harry Stålhane, en kreativ innovatör som skulle prägla en stor del av produktionen ända fram till 1970-talet. 

Under 1960-talet frångår Marianne Westman den figurativa färgglada dekorstil som hon varit så framgångsrik med. I takt med tidens längtan efter en mer jordnära rustik stil skapade hon servisen Maya (1965–1979) i stengods. Den blev en stor framgång och låg till grund för ytterligare två lyckade stengodsserviser – Elisabeth (1969–1981) och Annika (1971–1981). Framgångsrik under 1960- och 70-talet var servismodellen SF av Stålhane som lanserades 1964. Dess mjuka former attraherade många och några av storsäljarna på SF-modellen var serviserna Grön Anna (1966–2001) och Nordica (1978–1987).  

14 serviser från 1960- och 70-talen, tillverkade vid Gustavsberg, Gefle och Rörstrand. 

Foto: Anders Norrsell

Foto: Anders Norrsell

1. Berså, Gustavsberg

Dekor: Stig Lindberg
År: 1960–1974
Servismodell: LL, Stig Lindberg
aterial: Flintgods och benporslin

Trots att Stig Lindberg under 1950-talet radat upp den ena storsäljande servisen efter den andra möttes Berså med skepsis på Gustavsberg. Lövdekoren skall ursprungligen skapats av Krister Karlsmark som senare blev lärare på Konstfack. Karlsmark hade fått i uppdrag av Stig Lindberg att skapa dekorer som liknade tapetmönster. Ett av resultaten blev lövrankan som kommit att bli ett av Sveriges mest välkända mönster. Berså var den första moderna servisen som fick flytta in på de finare auktionerna när begreppet »contemporary« etablerades under 1990-talet. Mönstret har även prytt pappersmuggar för kaffe på hamburgerkedjan 

Mc Donalds, vilka numera är eftertraktade samlarobjekt! Berså är fortfarande oerhört populär och förmodligen den mest eftersökta av alla 60-talsserviser. Sedan 2005 finns den även i nyproduktion. Även Stig Lindberg gillade Berså. Bara en kort tid före sin död 1982 berättade han för kollegan Margareta Hennix att han i sitt tycke gjort två hits i sitt liv – Berså och stengodsservisen Birka (1973–1995).

2. Tahiti, Gustavsberg

Dekor: Stig Lindberg
År: 1971
Servismodell: SA, Stig Lindberg
Material: Benporslin

Stig Lindbergs bildvärld var mycket lekfull och nyskapande genom hela hans karriär. Under 1950- och 60-talen skapade han servis-dekorer och konstgods där hans känsla för form och dekor firade stora triumfer. Te- och kaffeservisen Tahiti från 1971 visar en Stig Lindberg som fortfarande är i högform. Faten till kopparna är anspråkslösa med en bred grön bård, vilket gör att den prunkande dekoren på koppen med exotiska blommor och blad i klara starka färger ser ut att växa direkt ur faten. Försäljningen måste dock ha gått trögt, då Tahiti togs ur produktion efter endast ett år. Numera är Tahiti högvilt på samlarmarknaden och förmodligen den högst betalda te- och kaffe-servisen från 1960- och 70-talet.

3. Emma, Gustavsberg

Dekor: Paul Hoff
År: 1971–1977
Servismodell: LF, SA, Stig Lindberg
Material: Benporslin

Mer tidstypiskt 1970-tal kan en servisdekor knappast vara än Paul Hoffs Emma i grovkornig murray-print. Emma tillverkades i tidens dominerande färger brunt eller grönt. Servisen var avsedd att locka de unga köparna och blev faktiskt en relativt stor framgång för Gustavsberg. 

Paul Hoff får annars anses vara en doldis i porslinskretsar, vilket inte är så underligt då han utöver Emma bara gjorde en servis till. Den servisen heter Pauline (1974–1975) och går i samma stil som Emma. Desto fler har nog kommit i kontakt med hans samlartallrikar Arter i fara (1973–1994) med motiv av utrotningshotade djur. Nuförtiden lockar Emma såväl dagens unga, som de som var unga när det begav sig på 1970-talet.

4. Bågskytt, Gustavsberg

Dekor: Bengt Berglund
År: 1971–1972
Servismodell: EC, Bengt Berglund
Material: Ugnssäker

Servisen Bågskytt av Bengt Berglund är en särling bland Gustavsbergs 1970-talsserviser. Dekoren med en kvinna som skjuter en pil genom halsen på en man bär stildrag av den berömda medeltida kyrkomålaren Albertus Pictor, samtidigt som den har en omisskännlig touch av 1970-tal. Inte bara motivvalet är udda på Bågskytt. På de koppar som ingår i servisen byttes det konventionella örat ut mot ett T-format grepp som var avsett att vara greppvänligt. Bengt Berglund var egentligen ingen vän av bruksporslin och gjorde utöver Bågskytt endast ytterligare två serviser, Sommargyllen (1965–1970) och Multum 1969. För många är han idag mest känd för sina emaljtavlor som han skapade i Gustavsbergs emaljverkstad under 1970-talet och som idag är mycket eftertraktade. 

5. Galejen, Gustavsberg

Dekor: Margareta Hennix
År: 1967
Servismodell: LH, Stig Lindberg
Material: Flintgods

1960-talets sista år var revolutionerande i många avseenden. Inom mode, konst och musik lämnade man det gamla bakom sig och experimenterade friskt med nya uttrycksformer. Märkligt nog lämnade tidsperioden nästan inga spår alls efter sig bland samtida serviser. Ett undantag är Margaret Hennix servis Galejan från 1967, ett hippieinspirerat blomsterfyrverkeri som sprider sig över hela tallriksspegeln. Servisen fann dock ingen nåd hos konsumenterna utan lades ner efter endast ett år på marknaden. Fortfarande är priset på denna servis oförskämt lågt. Bättre gick det för många av Margareta Hennix kaffeserviser som sålde bra och nu stadigt stiger i pris. För dem som verkligen gillar det sena 60-talets och tidiga 70-talets konstnärliga uttryck i dekor och färgskala är kaffeserviser som Love Story (1970), Krokus (1970), Juliana (1973) och Viggen värda att studera. Glöm inte heller servisen Aramis (1968–1971) med en häftig 60-talsdekor i guld som skulle platsa i vilken James Bond-film som helst.

6. Grodblad, Gefle

Dekor: Barbro Löfgren-Örtendahl
År: 1964–1973
Servismodell: EF, BDR
Material: Flintgods

Groblad är en servis skapad av Barbro Löfgren-Örtendahl och hade större framgång som kaffe- och teservis än som bordsservis. I Barbro Löfgren-Örtendahls tappning blir grobladet en stark och kraftfull dekor där de breda bladen avlöses av stolta ax. Servisen Groblad förekommer vanligen i brun eller blå glasyr och mindre ofta i grön – eller Umbra, Lagun och Kaskad som var glasyrnamnen. Idag är framförallt tekopparna eftersökta. Men då de producerades i stor mängd är tillgången ganska god på marknaden, vilket gör att priserna fortfarande är humana. Kaffe- och teservisen tillverkades 1964–1973, medan matservisen enligt tillgängliga uppgifter gjordes 1964–1967 och är mycket svårfunnen.

7. Safari, Gefle 

Dekor: Helmer Ringström  
År: 1965–1973
Servismodell: BD, Sven Erik Skawonius  
Material: Flintgods

Helmer Ringströms betydelse som dekorskapare för Gefles serviser under de närmare 40 år som han arbetade för fabriken kan knappast överskattas. Helmer Ringström var de små nyansernas mästare och tog sällan till några stora gester i sina dekorer. Redan med sin första servis Hellas (1942–1974) skapade han den dekorstil som kom att bli hans signum – ett dekorativt mönster som lades i ett band längs tallrikarnas bräm. Av de drygt sjuttiotalet serviser Helmer Ringström skapade hör Safari till hans mest eftertraktade. Det krävs inte mycket fantasi för att frammana stolta massajer med avlånga sköldar och spjut i händerna i den olivgröna och svarta dekoren. Under ett par år fanns servisen även i gult (1965–1967). Safari tillverkades på servismodellen BD skapad av Sven-Erik Skawonius.BD-­modellen med sin lätt fyrkantiga form och avrundade hörn var mycket populär och är idag något av ett
kännetecken för Gefles serviser.

8. Kosmos, Gefle

Dekor: Berit Ternell
År: 1966–1977
Servismodell: Kosmos

Under drygt tio år var Kosmos en storsäljare för Gefle. Den blåskimrande glasyren på brun botten med reliefdekor blev en omedelbar succé när den lanserades 1966. Berit Ternell belönades med första pris av stiftelsen Gulden Form året efter med motiveringen »Kosmosserien är en lyckad kombination av konstnärlig känsla förenad med insikt i industriell teknik«. Kosmos sålde fortfarande bra när den togs ur produktion 1977. Anledningen till att den slutade tillverkas var att Institutet för folkhälsan hittade rester av bly i glasyren, vilket ansågs utgöra en hälsorisk. Produktionsstoppet för Kosmos anses vara en av de faktorer som påskyndade nedläggningen av fabriken som stängde 1979. Servisen har i många år varit iskall på antikmarknaden men under senare tid har en ökad efterfrågan fått priserna att stiga något. Fortfarande är det dock fyndläge för dem som är intresserade av denna klassiker från 1960-talet, där de generöst tilltagna rundbukiga tekopparna oftast går att få tag i för under hundralappen. 

9. Furuvik, Gefle

Dekor: Berit Ternell
Servismodell: BD, E, Sven-Erik Skawonius
År: 1960–1962
Material: Flintgods

Servisen Furuvik är en riktig sommarservis med löfte om en evig högtrycksrygg. Blomdekoren är mycket enkel, på gränsen till naiv. Furuvik skapades av Berit Ternell som kom till Gefle 1957. Bland hennes tidiga serviser är bland andra Scala (1958–1961) i flytande blått samt Mycolo (1958), en ugnsfast serie karotter och uppläggningsfat med svampmotiv, eftertraktade. Furuvik gjordes huvudsak-ligen i gul dekor men ibland dyker enstaka exemplar med grön eller blå dekor upp på marknaden. En servis med snarlik dekor är Daisy (1963–1966) av Helmer Ringström som tveklöst lånat inspiration från Furuvik. Likheten mellan serviserna gör att många idag gärna kombinerar dem.

10. Tulpan, Gefle

Dekor: Helmer Ringström
År: 1971–1973
Servismodell: BDR
Material: Flintgods

Servisen Tulpans dekor är ett undantag i Helmer Ringströms repertoar, eftersom han nästan alltid gjorde nonfigurativa dekorer. Tulpan har en svart stämpeldekor av vildvuxna tulpaner som vajar lätt för vinden i en rabatt av gröna band i två nyanser. Servisen var ett av många försök att modernisera Gefles dekorer och öka lönsamheten i en fabrik som gick på knäna. Försäljningen gick sisådär och efter ett par år lades tillverkningen ner. Redan 1960 gjorde Helmer Ringström en servis med namnet Tulpan, dock med en typiskt Ringströmsk stiliserad dekor. Idag ses Tulpan som en typisk 1970-talsservis trots att dekoren var rätt långt ifrån de flesta samtida dekorer. Utöver den vanligt förekommande gröna färgen gjordes Tulpan även i blått och brunt.

11. Eden, Rörstrand

Dekor: Sigrid Richter
År: 1960–1972
Material: Flintgods

Servisen Eden med dekor av ett kluvet äpple omgivet av ett stiliserat bladverk som täcker tallrikens spegel hör till 1960-talets absoluta klassiker. Eden har ofta felaktigt tillskrivits Marianne Westman. Själv ska hon ha sagt att dekoren gjordes av någon målarflicka på Rörstrand. 1960 när dekoren tillkom var Marianne Westman i USA på ett stipendium samtidigt som fabriken var i stort behov av nya servisdekorer. Målarflickan som fick chansen hette Sigrid Richter och hade hamnat på Rörstrand efter några år på Gustavsberg. Trots att Eden blev en stor framgång finns det inga fler serviser som tillskrivits henne. Därmed inte sagt att hon inte gjorde fler dekorer. 

I Rörstrands produktion finns en uppsjö serviser utan angiven dekorskapare och det finns all anledning att tro att många av dem skapats av målarflickor som Sigrid Richter. 

12. Anemon, Rörstrand

Dekor: Okänd 
År: 1965–1968
Material: Flintgods

Det är inte bara tillverkningsåren för servisen Anemon som är oklara, även formgivarens namn är okänt, även om den ofta tillskrivs Marianne Westman. Den screentryckta dekoren ger Anemonmönstret en närmast textil touch, en dekorteknik som förekom på flera serviser under senare hälften av 60-talet. Anemon har under flera år haft en ökande popularitet, inte bara på den svenska marknaden utan även japanerna ska ha ett gott öga till den blommiga servisen. Servisen gjordes i brunt och blått och generellt brukar de blå servisdelarna vara dyrare än de bruna.

13. Amanda, Rörstrand

Dekor: Christina Campbell
År: 1968–1977
Material: Flintgods

Under senare delen av 60-talet dök det upp serviser med kraftfullt målad dekor som ofta täckte hela tallrikens spegel och där penseldragen gärna fick synas. En av de främsta företrädarna för denna typ av dekorer var Christina Campbell. Kännetecknande för hennes dekorer är den koboltblå färgen som återkommer i samtliga serviser. Den största försäljningsframgången fick kanske Amanda där en koboltblå och brun cirkeldekor lagts på en spegel av kontrasterande ljusblått. Runt mittcirkeln strålar ett hav av blommor som strävar ut mot brättet. En dekor som är en fin företrädare för det sena 60-talet. Efterfrågan på Amanda har ökat markant under senare tid. På kaffe- och tekopparna kommer dekoren inte riktigt till sin rätt, vilket märks på priset då de ofta är billigare än mattallrikarna. För de flesta serviser brukar det
vara tvärtom.

14. Sylvia, Rörstrand

Dekor: Sylvia Leuchovius
År: 1976–1982
Servismodell: Marianne Westman
Material: Fältspat

År 1976 gifte sig kung Carl XVI Gustaf under stor pompa och ståt med Silvia Sommerlath. Samma år firade Rörstrand 250 årsjubileum och gav då ut en jubileumsservis under något lugnare former. Den som fick i uppdrag att göra servisen var Sylvia Leuchovius, trots att hon i likhet med de flesta konstnärer på fabriken blivit uppsagd fem år tidigare. Sylvia Leuchovius hade arbetat på Rörstrand sedan tidigt 1950-tal och är mest hågkommen för sina konstkeramiska föremål i stengods, som under senare år har börjat intressera allt fler samlare. Servisen som kort och gott fick heta Sylvia fick en nationell touch med tryckta penséer i gult och blått som binds samman i en girlang av gröna bladrankor, en servis som gjord för en högsommardag i syrenbersån. Sylvia gjordes på en servismodell skapad av Marianne Westman, en annan av de verkliga trotjänarinnorna på Rörstrand. 

Text: Michél Carlsson

Foto: Per Myrehed