30tal700.jpg

För 26 år sedan hittade familjen Theander sitt drömboende. I en våning från 1900-talets början har de skapat ett personligt hem med lika mycket patina som nostalgi.

Av: Pia Mattsson
Foto: Helene Toresdotter

Varför flytta för att få förändring i livet? Varför lämna något man älskar? Nej, vagabondlivet är inget som lockar Susanna och maken Martin. Sedan de flyttade in i det vackra flerfamiljshuset från 1913 i centrala Malmö för drygt 26 år sedan har de aldrig funderat på att flytta härifrån. 

- Tycker jag om ett ställe kan jag bli sentimental bara av tanken att behöva lämna det, säger Susanna. Redan som ung kände jag att jag ville bo i en gammal lägenhet med högt i tak. Det här är faktiskt vad jag drömde om!

Det är inte våningens fasta inredning som för tankarna tillbaka till 1930-40-talet, det är möblernas, belysningens och textiliernas bedagade skönhet. En blandning av gamla fåtöljer, bokskåp, sideboard, lampor, vaser och sammet. Det spelar ingen roll att matsalen är nymålad i turkost eller att ena väggen i den orange hallen är klädd med posters på 1970-talets musikikoner; sfären domineras av flydda tider ändå.

- Ibland kan jag avundas familjer som har sparsmakade, praktiska hem, säger Susanna. Då tänker jag "Varför kan inte vi ha det så?". Men det är inte riktigt vi. Jag tycker om att hitta gamla saker på loppis och Martin hade med sig en hel del från sitt barndomshem när vi flyttade ihop.

I takt med att åren har gått och behoven förändrats har familjemedlemmarna bytt rum med varandra. Eller som Susanna uttrycker det: "Vi har flyttat i lägenheten istället för att flytta till något annat".

- För inte så länge sedan bytte vardagsrum och matsal plats, säger Susanna. Då passade vi på att måla nya matsalen turkos och bygga hyllor för alla våra vinylskivor. Ett tag tyckte jag att att rummet såg ut som en bassäng, speciellt när de turkosa hyllplanen kom. Men det blev bra, vi är helnöjda.

Hela artikeln hittar du i Hem & Antik nr 2!